Fredag 16. April

Denna Långfredag kom inte några tidningar. På den tiden var absolut allt stängt. Det gick inte att köpa de enklaste ting. Till och med bensinstationerna hade restriktioner.

Donkeyman minns sin barn-/ och ungdom på 50- och 60-talen. Året innehöll två "helvetesdagar". Det var Juldagen och Långfredagen. De dagarna var hela nationen nedstängd. De enda som jobbade var sådana som brandmän, poliser, droskchaufförer och liknande. Resten var stängt. Kollektivtrafiken gick med starkt reducerade turer. Och man förväntades gå i kyrkan. Där det avhölls extra långa och otroligt tråkiga Gudstjänster.

Ett par läsare utan kunskap om Roslagen och Ångbåtstrafiken har bett om en liten elementär info om detta. Så det är en utmärkt dag att göra detta.

Administrativ indelning:
Donkeyman nämner ofta Blidö i den här serien. Men man får skilja på Blidö kommun, Blidö församling och ön Blidö. Den gången 1954 var Blidö en egen kommun. "Blidö Landskommun" Den bestod av öarna Blidö, Yxlan, Furusund, Gräskö, Norr- och Söderöra, Svart- och Rödlöga samt hela ö-världen utanför. Administrationen i Blidö låg i Blidö Gård. En bit in på Finnholmsvägen i det hus som sedan blev kommunal systuga. I Blidö Gård ligger också kyrkan och dess administration.

Grannkommunerna var Frötuna som i sin tur bestod av gamla "Frötuna Landskommun" samt "Rådmansö Landskommun". Dessa var sammanslagna sedan kommunreformen 1952. Här ingick ö-världen utanför.

Så var det "Länna" som i sin tur bestod av gamla "Länna Landskommun" och "Roslags Kulla Landskommun". Även de var sammanslagna sedan 1952. Här ingick det mesta av öar innanför Yxlan, med en slingrande gräns mellan Frötuna och Länna.

Söder om Blidö låg "Ljusterö Landskommun" som innehöll en stor del av ö-världen utanför Ljusterö.

Vid nästa kommunreform år 1971 gick Blidö, Frötuna och Länna in i Norrtelje kommun. Men det som varit Roslags Kulla landskommun och Ljusterö gick in i Österåker. Äktenskapet mellan Länna och Kulla blev alltså bara 19 år. En intressant historia om bildandet av Norrtelje storkommun säger att de små landskommunerna hade goda kassor medan Norrtelje var utfattig. För att undgå att de medel som småkommunerna hade sparat ihop under många år gick rakt in i det stora "penningsluket" i Norrtelje brukade man upp pengarna. I Blidö innebar det vägförbättringar, ny skola i Köpmanholm samt ålderdomshem i Stämmarsund. Om detta är sant vetes icke men det var vad man sade när jag började ombord på Blidösund första gången just år 1971.

Båttrafiken:
Ser vi nu till Ångbåtslinjerna så utgick de från Stockholm. Sedan gick båten antingen genom Blidösundet eller Norrleden för att så fortsätta vidare norrut mot Arholma, Norrtelje, Väddö eller ännu längre norrut. Så gick det en båt sommartid på utsidan av Blidö mot öarna utanför. När vi kommer till 1954 gick det inte vinterbåt längre norrut än Blidö. Några år tidigare hade man också lagt ned linjerna till Bergshamra och Spillersboda sedan vägarna förbättrats och busstrafiken tagit över. Som beskrivits tidigare gick båten antingen Blidösundet- Furusund- Högmarsö eller Norrledet- Högmarsö- Furusund- Norrsund- Blidösundet söderut till Almvik.

Blidösunds trafik ur historiskt perspektiv återkommer jag till lite längre fram.

Ovanpå detta hade man den dagliga pendelbåten Furusund- Blidösundet till Almvik. Den gick i samtrafik med buss till Norrtelje och därifrån tåg till Stockholm. Restiden denna väg översteg ångbåtens gångtider men det var billigare att ordna trafiken på det sättet. Båttrafiken gick med subventioner från staten medan Blidösund (och Blidö-Expressen) seglade utan subvention på egen risk och räkning.

Bryggorna söderifrån utmed Norrleden var:
- Wettersö Norra, Vagnsunda Norra, Furusunds Slip, Lilla Furusund, Furusund, Köpmanholm

och genom Blidösundet:
- Wettersö Södra, Vagnsunda Södra, Brokholmen, Glyxnäs, Ahlsvik, Bruket, Yxlövik, Almvik, Kohlsvik, Stämmarsund, Norrsund.

Det fanns ytterligare några mindre bryggor som jag inte nämnt.

Norr om Norrsund/ Köpmanholm gick de två lederna ihop och nästa brygga var Gräskö
Gick man utåt från Norrsund kom Norröra, Söderöra och Svartlöga.