tisdag 10 december 2019

Blidösunds historia - 7. Femtiotalet

1950
Vintertrafik

"Oden" gick dagligen som passbåt Eknö- Furusund- Köpmanholm- Blidösundet (Almvik)
"Saltsjön" gick Norrleden- Almvik ut tisdag och in onsdag. Vid hård isläggning vände man vid Norrsund.

Mitten April 
"Storskär" började gå Blidösundet- Slipen- Gräddö ut på tisdag och in på onsdag

"Blidösund" började sin trafiksäsong så sent som 13/5, troligen beroende på att båten inte var färdig med reparationerna efter haveriet förrän då. Man körde ända till Trettonhelgen enligt samma program som man haft i många år.

Waxholmsbolaget gick ungefär samma turer som tidigare år på sommar och höst.

1951 
Nu kortade "Blidösund" ned trafiksäsongen till 8/5 - 21/10

1952 
Nu slutade man trafiken redan 21/9

1953
Detta år skedde ännu en stor förändring. Blidö-Expressen startade med båten "Kung Agne". Trafiken kördes Sthlm- Blidösundet- Norrsund. Trafiksäsongen var ungefär lika med Blidösunds säsong.

Den 15.Dec detta år var vägen till Furusund färdig. Därmed lades passbåtsturerna om så att de utgick från Furusund i stället för från Eknö. Samtidigt innebar det självfallet att resandet och frakten mellan Stockholm och Furusund skulle komma att gå ned. Däremot var fortfarande både Slipen och Köpmanholm väglösa så trafiken genom Norrleden måste fortsätta ungefär som tidigare.

1954 
Den här säsongen, som Donkeyman ju har skildrat i denna blogg hela sommaren, ändrade "Blidösund" trafikmönster. Man förlängde linjen till Norr- och Söderöra. 

Gunnar Andersson tog över Blidö-Expressen och fortsatte trafiken enligt ungefär samma modell som året innan. Skillnaden var att en god del turer förlängdes från Norrsund till Furusund.

1955 
Det var detta år som "Blidösund" drabbas av en förfärlig olyckshändelse. Donkeyman citerar från maskindagboken.

Fredagen den 12 aug.
Avg S-öra kl 7. Ank Sthlm kl 12.
Avg Sthlm kl 17,30. Ank N-sund kl 22,30.
Gångtid 10 tim. Rundgång 30 m.
4 hl aska. Kolat 110 hl.

Kaptens son har fallit överbord och drunknat.

Donkeyman har "trålat" dagspressen efter notiser om den här olyckan utan att finna något som helst. Däremot har han ju hört folk som var med berätta. Sonen hette Bo och var tidningspojke ombord. Det innebar att han var till Pressbyråns kontor uppe vid Centralstation och fyllde sin tidningsväska med dags- och veckotidningar före avgången från Stockholm. Sedan var han ute på däck vid alla bryggorna och sålde till folk som mötte upp. Dessutom såldes självfallet en god del ombord både på ut- och på inturen.

Han tappade taget och föll när han klättrade upp till fadern på bryggan. Men den tunga tidningsväskan som han hade över axeln antas ha dragit ned honom i djupet så han inte klarade av att simma upp. Både "Blidösund" och tillskyndande båtar sökte utan att finna något. När man ansåg att allt hopp var ute fortsatte "Blidösund" turen till Norrsund. Som vi ser av tiderna bör man ha letat bortåt en timme innan man gav upp.


På den tiden hade de allra flesta båtarna en enkel lejdare från fördäck till bryggan som gick på utsidan av båten. Man ser än i dag spåren efter denna på "Blidösund"s fördäck. Se på styrbords sida så finns två vertikala stöttor nära varandra. Mellan dessa gick horisontella stänger som utgjorde en lejdare. Uppe på bryggans styrbordssida ser man den grind som på den tiden kunde öppnas när man klättrade upp. Efter den här olyckan togs de här stegen bort på alla båtar (utom "Mariefred" där Donkeyman klängde upp och ned på en liknande lejdare runt 1970.).

I November öppnade färjetrafiken Furusund- Köpmanholm och Yxlan- Blidö. Detta betydde att passbåten från Furusund gick sin sista tur Söndagen den 27/11. Här ser vi "början till slutet" för den trafik till Blidö som har uppehållits av "Blidösund" och Waxholmsbolaget med ungefär samma fördelning av turerna sedan första världskriget, dvs 40 år.

1956 
Waxholmsbolaget uppehöll trafiken Stockholm- Norrleden- Blidösundet som tidigare över jul och nyårshelgerna -55. Sista Waxholmsbåt blev "Norrskär" som gick ut till Almvik klockan 0810 den 6.Januari och tillbaka till staden den 8.Januari kl 1520. Därmed kan man säga att där och då började Blidös moderna trafikhistoria.

Därmed inte sagt att båtförbindelserna upphörde i området. Waxholmsbolaget uppehöll en tur där "Express II" gick från Stockholm ut till Slipen en dag i veckan för att sedan gå tomtur till Linanäs på Ljusterö där man låg några timmar och sedan startade morgontur till Stockholm. Slipen var ju den enda större bryggan i Norrleden som ännu inte hade vägförbindelse och här fanns mycket folk och ett stort skeppsvarv.

Lite längre fram på vintern återkom Waxholmsbåten till Blidö då "Norrskär" började gå ut Norrleden och så över till Norrsund. Utresa Torsdag inresa Fredag. När isen släppte lite så förlängde man till Almvik. Detta var turer i huvudsak inriktade på gods. Donkeyman drar sig till minnes att gamla Blidöbor berättade att det blivit protester när godsturen drogs in. Därför att det ännu inte fanns något  fullskaligt transportsystem utbyggt över vägnätet.

Medio Maj 
"Blidösund" började 16/5 och gick till Söderöra Onsdag 1300 och Lördag 1345. Tillbaka Tors 0715 och Söndag 1645
"Kung Agne" gick ut Lördag 1500 och Söndag 0830. Inturer Lördag 1900 och Söndag 1700
Waxholmsbolaget körde ett par turer i veckan:
"Norrskär" gick Norrleden- Gräddö
"Storskär" gick Blidösundet- Simpnäs

Samtidigt började ett nytt trafikupplägg. Nu blev det "Måsen" som gick Glyxnäs- Blidö utsida- Söderöra- Svartlöga i samtrafik med "Storskär". Samt en gång i veckan helt in till Stockholm med retur dagen efter, uppenbarligen för gods.

Sommarturer
"Blidösund" till Söderöra ut tisdag, torsdag, lördag. In onsdag, fredag, söndag
"Kung Agne" till Norrsund ut Mån-To 1600, Fre 1030, 1730. Lör 0930, 1530. Sön 0800
inturer Mån- To 0600, Fre 0600, 1400, Lör 0600, 1230, Sön 1830. Men nytt var att man gick till Söderöra på Fre kväll och åter Mån morgen.

Waxholmsbolaget körde:
"Express I"  Blidösundet- Backa Mån, Ons, Fre, Lör. Intur Tis, Tors, Lör, Sön
"Storskär"  Norrleden- Simpnäs Mån, Ons, Fre, Lör. In Tis, Tors, Lör, Sön

"Måsen"  Glyxnäs- Blidö utsida- Rödlöga med båtbyte från "Express I" i Glyxnäs
"Måsen"  Dessutom Stockholm- Blidö utsida- Rödlöga ut Fredagar och in Torsdagar

Här kan vi notera en plötsligt våldsam ökning av trafiken till Söderöra, Norröra, Svart- och Rödlöga.

Hösten
"Blidösund" slutar gå 16/9
"Kung Agne" fortsätter med helgtrafik till mitten av Oktober
"Skärgårdsbuss" går Blidösundet- Slipen Tis och Lör med retur Tis och Sön
"Storskär" går Blidösundet- Slipen- Norrleden- Stockholm Fredagar

Senhösten
"Västan" går tur och retur Norrleden- Slipen på Tisdagar
"Måsen" går Sthlm- Blidösundet- Rödlöga Mån och Lör. Intur Sön
"Måsen" går Sthlm- Blidösundet- Slipen Tors. Intur Fre
Dessutom går "Måsen" till Solö Tis och Tors. Detta är första gången Solö blir med i turerna.

1957
Detta år skär Waxholmsbolaget ytterligare ned på trafiken norröver.

Sommarturerna med "Express I" som gick till Backa dras in och "Storskär" börjar gå genom Blidösundet till Simpnäs igen. "Måsen" går ungefär samma program som 1956 med skillnaden att båtbytet sker från "Storskär" och en del båtbyten äger rum vid Mörtsunda på Ljusterö. Detta innebär att trafiken Stockholm- Norrleden upphör helt.

Godstrafiken vår och höst tas helt över av "Måsen" som går in till Stockholm en gång i veckan och kommer ut med gods till Blidösundet- Slipen och Rödlöga. Vanligen gick man till Slipen en dag och nästa morgon ut till Rödlöga.

"Blidösund" kör som tidigare från slutet maj till mitten av september med ungefär samma tider.
Blidö-Expressen kör från slutet april till allhelgonahelgen.

1958
"Måsen" gick i sin trafik från islossningen.
"Kung Agne" började i april med helgtrafik

Maj
"Storskär" började gå Blidösundet- Slipen- Simpnäs enstaka turer
"Måsen" gick då med båtbyte i Glyxnäs vidare till Blidö utsida- Rödlöga
"Blidösund" började sin trafik den 17/5

Sommar
"Storskär" gick Blidösundet- Simpnäs  utresa M O F L S  inresa Ti To L S, blindtur in Fredag natt
"Måsen" hade samtrafik med "Storskär" med byte i Glyxnäs eller Mörtsunda
"Skärgårdsbuss" gick en daglig runda Sthlm- Norrleden- Slipen- Blidösundet- Stockholm
Detta var också sista året som "Norrtelje" gick Stockholm- Mariehamn med anlöp av Furusund
"Kung Agne" körde samma sommarprogram som de senaste åren.

"Blidösund" ändrade tidtabell efter midsommar och gick då tisdag och torsdag fram och tillbaka till Söderöra. Man annonserade dessa turer som utflyktsresor i tidningarna och hoppades antagligen att attrahera en publik som skulle ersätta bortfallet genom färjetrafiken. Man annonserade "Stora Skärgårdsturen" på Tisdag och Torsdag, men också "Lilla Skärgårdsturen" som var en fyra timmars kvällstur från Stockholm på Onsdagar.




September
"Rödlöga" gick nu Tis och Tors Sthlm- Blidösund- Slipen- Blidösund- Sthlm
"Norrskär" gick Fredag 1340 Sthlm- Blidösundet- Slipen- Norrleden- Sthlm
"Gillöga" gick Lördag 1340 Blidösundet- Slipen och Söndag Slipen- Blidösundet- Sthlm

"Måsen" med byte i Mörtsunda Fredag och Lördag till Rödlöga  Söndag intur

Oktober
Nu var det bara "Måsen" i trafik i norra skärgården.
Turerna var Slipen- Solö- Slipen  Tis Tors Fre Sön
Slipen- Rödlöga- Slipen Fredag och Söndag
Slipen- Sthlm Onsdag och Sthlm- Blidösundet- Slipen Torsdag
Detta pågick ända till trettonhelgen
"Kung Agne" gick i helgtrafik till Allhelgonahelgen

"Blidösund" hade skurit ned turerna till att enbart köra Juni- Augusti

Sommaren 1958 tillbringade Donkeyman i Bergshamra. Och en 9 år gammal Donkeyman cyklade runt Roslagen och samlade på sig en stor samling av busstidtabeller. Både från bussarna som utgick från Åkersberga och Norrtälje men också från många fler ställen. Här är i vart fall busstiderna till Blidö 2 år efter att färjeförbindelsen öppnades.

Jag hoppas att sommarens busstidtabell för linje 7 Norrtälje- Blidö/Vagnsunda kan vara av intresse för någon.





1959
Det hände många intressanta ting även detta år.

Båttrafiken till Blidö började i mitten av April med att "Kung Agne" startade helgtrafik till Blidösundet- Gräskö- Norr och Söderöra. Men detta var också det år som Waxholmsbolaget bröt förhandlingarna om subventionerna och lade ned hela trafiken när April månad var slut.

Därmed kom en märklig flotta med "allt som flöt" in och körde W-bolagets trafik. "Blidösund" blev plötsligt Husaröbåt och "Kung Agne" lade Slipen till sin trafik. Ett par exempel på tidtabeller:







Men Maj månad innebar också att Blidösundsbolaget hade tagit över passbåtstrafiken Solö- Slipen- Rödlöga från Waxholmsbolaget då man övertagit subventionen. Problemet var att man inte hade någon båt. Så i mitten av månaden uppenbarade sig den inchartrade "Hebe IV" och därmed slutade "Kung Agne" gå till den delen av skärgården. Antagligen gick "Agne" på charter för Blidösundsbolaget till dess att man fick fram en egen båt. Se tidtabellen ovan.

När sommarturlistan började hade Waxholmsbolaget ett nytt avtal och därmed startade man upp trafiken igen. "Blidösund" gick tillbaka till Blidötrafiken. Turerna blev i korthet så här:

"Storskär"  Sthlm- Blidösundet- Simpnäs, därmed var "Storskär" enda "Stockholmsbåten" hos W-bolaget.
"Blidösund" Sthlm- Blidösundet- Norrsund- Söderöra
"Kung Agne" Sthlm- Blidösundet- Norrsund
"Hebe IV" Slipen- Solö- Slipen + Glyxnäs- Rödlöga i samtrafik med "Blidösund"

Juli och Augusti ändrade "Blidösund" turerna så att både Tisdags och Torsdagsturen gick fram och tillbaka till Söderöra. Detta för att möjliggöra utflyktsresande. Precis samma upplägg som 1958.

På hösten körde "Blidösund" till 13.September och "Kung Agne" till Allhelgonahelgen

"Hebe IV" gick då Slipen- Solö- Slipen. Samt till Rödlöga. Samt en gång i veckan till Stockholm och ut godstur till Blidösundet- Slipen- Rödlöga.

Den 9/10 hade Blidösundsbolaget tagit över ss "Kind" som ersatte "Hebe IV". Den döptes snabbt om till "Blidö".  Turerna tunnades ut i November och trafiken upphörde helt när November var slut.

En festlig detalj. Donkeyman har som känt varit maskinchef på "Blidösund" i många säsonger. Men han har också varit maskinchef på "Blidö". Dock inte i kommersiell trafik. Den gången (mitt på 70-talet) var båten registrerad som nöjesfartyg och en av Waxholmsbolagets kaptener hade lånat båten i 14 dagar och ordnat en semesterresa för sina vänner. Donkeyman inbjöds att sköta spakarna och fick därmed gratis resa och mat. Det blev en trivsam tur runt i skärgårdarna tillsammans med en flock med trevliga människor. Den är ännu ett trevligt minne - tack för den turen. Och Donkeyman blev lite förälskad i ss "Blidö" även om det var ett antal brister i anläggningen då den uppdaterats av amatörer. Men inte värre än att det gick att hantera.

1960
Det gick inte någon trafik i Blidö-området förrän i slutet av April. Då inledde Blidö-Expressen seglationen med "Kung Agne" i helgerna.

Den 8.Maj började "Blidö" sin seglation. Turerna gick:
Slipen- Solö- Slipen    Tisdag, Fredag, Lördag, Söndag
Slipen- Furusund- Rödlöga och åter:  Fredag, Söndag

Helt i slutet av Maj inledde "Storskär" med turer Blidösundet- Simpnäs.
Det var utresa Onsdag och Lördag. Inresa Torsdag och Söndag.

Sommartrafiken gick Juni- Augusti enligt dessa tabeller:








I Augusti ändrade "Blidösund" sin tidtabell tillbaka till det traditionella.



Här står att seglationen avslutas den 31/8. Därmed blev turerna till Söderöra Tisdagen den 30.Augusti  kl 11,00 och returen till  Stockholm Onsdagen den 31 Augusti kl 08,00 och från Norrsund kl 08,45 de sista turerna någonsin med Ångfartygs AB Stockholm- Blidösund. Efter ankomst Stockholm gick fartyget till Djurgårdvarvet för uppläggning.

Även trafiken med "Blidö" tycks ha upphört sista Augusti. Jag har inte funnit något "objective evidence" på att man fortsatte under hösten trots att man  rimligen måste haft trafikavtal året ut. Därmed kan man misstänka att man helt enkelt inte önskade förlora mer pengar och avvecklade bolaget där och då. Man likviderade också Ångfartygs AB Stockholm- Blidösund ganska snart.

Blidö-Expressen fortsatte i helgtrafik till mitten av Oktober samma år.

Donkeyman har hört folk "som var med" i efterhand påstå att det var trafiken med "Blidö" som sänkte det gamla bolaget. Han har också hört att bolaget diskuterade snabbåtstrafik till Blidösundet redan tidigt under 50-talet men att det då var många av aktieägarna som menade att det inte var något att satsa på. Hur som helst hann Blidö-Expressen före och sedan lades saken död. Om detta är sant vetes inte.

Fortsättningen:

År 1961 återkom Waxholmsbolaget med "Måsen" i trafik Solö- Slipen- Furusund- Rödlöga samt godsturer Stockholm- Blidösundet- Slipen- Rödlöga så snart isen släppte. Ett upplägg som kom att vara i många år. Samma år var sista sommaren som "Storskär" gick sitt traditionella program Stockholm- Blidösundet- Simpnäs med uttur Mån, Ons, Fre, Lör, Sön och intur Tis, Tors, Lör, Sön.

Nästa sommar, dvs 1962 hade "Storskär" enbart en godstur fram och tillbaka Blidösundet- Arholma på Torsdagar. Så gick "Hugin" ytterligare en godstur var vecka. Men W-bolaget hade också stödturer med snabbåtar till Blidösundet i helgerna. Dessa drogs in då Blidö-Expressen fick den nybyggda "Prinsen".

Sommaren 1965 var sista året som "Storskär" över huvud taget gick till Norra Skärgården. Därefter var Waxholmsbolagets enda trafik till Blidö en godstur i veckan med "Hugin" som också uppehöll trafik Solö- Slipen- Rödlöga. Detta pågick till 1970. Intressant är dock att Donkeyman observerade att de hade nog så stora lass med frakt ut från Stockholm ända till slutet.

Fundering:
Man beslutade år 1949 att installera ytkondensor. Då hade man fortfarande trafiksäsonger på 9 månader. Vilket innebar att med strålkondensorn måste man stoppa i några dagar för pannrengöring. Och då hyra in reservbåt.

Men ser vi sedan till utvecklingen så körde man enbart full säsong år 1950. Därefter kortade man först ned till 5 månader och åren efter till 4 månader. De allra sista åren körede man bara 3 månader om året. Vilket betyder att man hade klarat sig fint utan ytkondensorn. En onödig investering kan man säga.

Men- med Blidösunds nuvarande program med många liggedagar och trafik bara ett par timmar om dagen får man stor glädje av ytkondenorn. Den nuvarande trafiken skulle bygga pannsten i stora mängder med strålkondensor. Så det ursprungliga Blidöbolagets investering kom Blidösundsbolaget till godo.

Avslutning
Här slutar berättelsen om Ångfartygs AB Stockholm- Blidösund och den traditionella båttrafiken till Blidö. Från här handlar det om "Blidösund"s återkomst och framför allt Blidö-Expressens byggnation av nya båtar och utvidgning av trafiken och senare övergång till det nya Blidösundsbolaget. Men också Waxholmsbolagets återkomst som huvudman för trafiken till Norra Skärgården. Men det är en helt annan historia. Men det är värt en liten erinring att det gamla Blidöundsbolagets historia blev 50 år. Medan "efterhistorien" redan är nästan 60 år.

Donkeyman tackar de trogna läsare som har "stått ut med" att följa en så pass speciell blogg under mer än 8 månader. Statistik från "Statcounter" visar att det har varit högst varierande antal läsare. Troligen därför att många har läst flera dagars inlägg i sträck samma dag. Topparna har legat tätt under 200 läsare per dag medan bottnarna har legat på runt 30. Vilket är en siffra som Donkeyman är helt nöjd med.


måndag 9 december 2019

Blidösunds historia - 6. Haveriet


Inledning:
I November år 1949 gick "Blidösund" enligt följande tider:
Utresa: Onsdag 12,10  Lördag 13,10 
Inresa:  Torsdag  07,30  Söndag  15,30

W-bolaget körde Sthlm- Norrleden- Slipen- Köpmanholm så här:
Utresa:  Ons "Västan" 11,00  Lör  "Skärgårdsbuss"  14,00
Inresa:  Tors "Västan"  07,00  Sön  "Skärgårdsbuss"  16,30

Dessutom gick "Anna" som passbåt Eknö- Köpmanholm- Norrsund- Almvik

Blidösundsbolaget planerade att köra trafik till trettonhelgen precis som vanligt. Sedan skulle man gå till Djurgårdsvarvet och bygga om maskinrummet. Här skulle installeras ytkondensor vilket var en stor ombyggnad som innebar att eldarhytten skulle rivas för att skapa plats. Ett stort rörsystem skulle installeras, cirkulationspump och en mängd med andra ting skulle installeras samtidigt som hjälpångsystemen skulle ändras. Alla delar var inköpta och stod på varvet och väntade på ett stort vinterarbete.

Haveriet:
Söndag kväll den 6.November var man på inresa med 149 passagerare ombord. Fartyget stötte på grynnan utanför Lerviks brygga och började ta in stora mängder med vatten. Kapten Paul Österman satte kurs på Trälhavsgrunden där fartyget så småningom sjönk men alla ombord hade då räddat sig upp på den lilla holmen.

Donkeyman börjar med att publicera tidningsartiklarna från Måndagen den 7.November. Efter dessa skall han berätta om en del ting som han har fått berättat av personer som var med ombord den gången.









Vad hände:
Självfallet kan Donkeyman enbart basera sig på hörsägen så det är inte säkert att just detta är korrekt. Men han har diskuterat händelsen med flera som var med den gången. Personer som han uppfattat som trovärdiga. Lägger man ihop deras berättelser blir det så här.

Fartyget var på inväg mot Stockholm. En matros var rorgängare och kapten Österman satt inne i hytten och höll på med redovisningen. Matrosen hade varit ombord i många år och var väl känd med farleden. Österman hade 33 år i båten, först som styrman och sedan som kapten. Det var lite smådis och så kom det en våldsam regnskur som tog bort hela sikten. På den tiden hade man inte radar.

Kapten gick ut och ställde sig framför styrhytten medan rorgängaren stod kvar vid ratten inne. Men här kommer saken. Rorgängaren trodde att kapten tagit över medan kapten trodde att rorgängaren fortfarande navigerade. Ett klassiskt misstag som har orsakat mängder med haverier genom tidernas lopp. Men tack vare den dåliga sikten missade bägge prick och grynna så det kan mycket väl tänkas att grundstötningen hade skett ändå.

Fartyget slog mot grynnan och ganska snart upptäckte man i maskin att det forsade in vatten. Smällen måste ha tagit särdeles oturligt. Man hade inte en chans att hålla maskinrummet läns och meddelade omedelbart bryggan. Då hade kapten Österman två alternativ - antingen vända och gå tillbaka till Lerviks brygga men han bedömde att det skulle gå snabbare att köra rätt upp på Trälhavsgrunden. Vilket han gjorde.

Man körde fartyget rätt upp på land. Så sjösatte man livbåtarna och lade ut fördäcksplanerna som landgång så att alla kunde komma torrskodda i land. Sedan förtöjde man med det man hade av wires och trossar upp mot land så att inte båten skulle kunna glida ut på djupt vatten när det slutligen sjönk. Det berättas att maskinfolket höll maskin gående medan de stod i vatten nere i maskin. Sedan måste rimligen ångan ha varit slut. De skall i vart fall ha varit sist i land.

På väg ut mot Trälhavsgrunden blåste man nödsignaler i ångvisslan. Man skymtade genom regndiset en Waxholmsbåt som passerade ett stycke undan men denna uppfattade inte Blidösund. Däremot hade signalerna hörts till land så polisen alarmerades och det gick ut båt som sökte av stränderna på både fastlandet och Resarö men inte någon tänkte på att fara över till Trälhavsgrunden och leta.

När det gått en tid satte sig några karlar, bland annat en av mina sagesmän, i en livbåt och rodde över till Resarö. Där tog man i land men det fanns bara vinterstängda sportstugor att se. Efter en del sökande fann man ett hus med telefonledning. Där bröt man sig in och ringde Waxholmsbolagets kajförman i Vaxholm. Som slog larm och sände ut en av sluparna för att hämta folket.

Dessa kördes sedan till Vaxholm och man ordnade extra buss till Stockholm.

Fortsättningen
Bara en vecka senare bärgades Blidösund av Neptunbolaget och fartyget togs in till Stockholm. På varvet utförde man den tidigare beställda maskinombyggnaden samt reparerade båtens inredning som hade omfattande vattenskador.

Den Blidösund som Donkeyman började arbeta på år 1971 var i princip till 100% den Blidösund som gick ut från varvet till säsongen 1950. Under senare år har en hel del förändrats men inte mer än att fartyget fortfarande har ungefär samma karaktär.

Omedelbart efter haveriet lade Waxholmsbolaget om sin tidtabell för att ersätta "Blidösund". Turerna kom att gå som följer:

- "Anna" fortsatte med Passbåtsturerna som tidigare Eknö- Köpmanholm- Norrsund- Almvik
- "Västan" gick Blidösundet- Slipen utresa Ons kl 1100  och in Tors kl 0600 (den båten har ju extrem godskapacitet så det var inte problem att hantera godset både till Blidösundet och Norrledens bryggor.
- "Waxholm" gick Blidösundet- Slipen utresa Lör 1300  och in Sön kl 1530, 1630 fr Norrsund. (Här bytte man ut Skärgårdsbussen till Norrleden för att det nog krävdes en större båt)

Samtidigt innebar ju passbåtsförbindelsen från Eknö som hade öppnat samma år en betydande förstärkning av kapaciteten jämfört med tidigare år.

Över Jul och Nyår gick "Saltsjön" Blidösundet- Slipen fram till Trettonhelgen

Vintern 1950 gick som vanligt "Saltsjön" ut Tisdag och in Onsdag. Norrleden- Slipen- Norrsund- Almvik. Och "Anna" gick som Pendelbåt från Eknö.

Nästa avsnitt - i morgen. Del 7 Femtiotalet.


söndag 8 december 2019

Blidösunds historia - 5. Förtiotalet


Krigsåren
Precis som under Första Världskriget uppstod kolbrist och trafiken reducerades kraftigt. Speciellt utanför den rena sommarturlistan. Man körde i stor utsträckning på ved. Men även veden var dyr, dessutom var den mer skrymmande än kol och därmed mer arbetskrävande. Sedan tillkommer att det blev osedvanligt kraftiga isvintrar, speciellt de första krigsåren. Detta gjorde att en stor del av skärgårdstrafiken stoppades.

Men grundtrafiken gick efter samma principer som under 20- och 30-talen. Började när isarna släppte så man kunde gå genom Blidösundet och avslutning efter Trettonhelgen.

1942
Donkeyman skall skildra trafiken till Blidö under den värsta isvintern under "Blidösund"s tid.

"Blidösund" avslutade sin trafik som vanligt efter Trettondagen.
Därefter gick "Östanå II" som enda båt norrut. Man gick Norrleden- Norrsund.
Utresa Tisdag och Lördag. Inresa Onsdag och Söndag.
Men den här trafiken gick bara några veckor, sedan var det stopp för ishinder.

När vintern fortsatte blev Waxholmsbolagets  trafik inskränkt till Vaxholmsområdet.
"Saltsjön", "Express II" och "Waxholm I" alternerade i närtrafiken till Vaxholm och Ramsösund.
"Waxholm II" och "Saxaren" gick till Linanäs eller ut mot Stavsudda (tidvis enbart Grinda)
"Nordan" gick Stavsnäs- Sandhamn/ Nämndö (isstation) samt Dalarö- Ornö (isstation). Men det blev någon månads uppehåll under värsta vintermånaderna.
"Östanå II" assisterade där den behövdes

Sandhamnsbolaget körde med "Sandhamns Express" till slutet av februari då det inte gick längre och trafiken mot Sandhamn stoppade i en dryg månad.

Fredag 17.April satte man upp extratur med "Östanå II" Stockholm- Norrleden- Norrsund
Återresa planerades till Söndag 19.April. Då hade det inte varit båt till Blidö kommun på tre månader.

Donkeyman vet en hel del om denna resa. Kapten var Erik Gustav Orrevik som var god vän till Donkeyman i mer än 30 år. Orrevik gick i pension 1962 men levde till dess han var 104 år och han berättade mycket och gärna. Detta var första båt till Högmarsö, Furusund, Köpmanholm och Blidö på 3 månader. Som Orrevik berättade saken var detta en ren undsättningsexpedition. Man var totalt fullastade med fraktgods. Utresan tog två dygn. Eftersom man var väl medvetna om att kolförrådet inte skulle räcka för en rundresa hade Waxholmsbolaget organiserat utkörning av meterved från Vagnsunda för att bunkra upp båten med ved ute på isen. Både på ut- och inresa. 

Nästa resa till Blidö genomfördes med två båtar den 1.Maj med gemensam avgång 0900. Detta så att de kunde hjälpas åt för att slå upp rännan norröver. Så skiljdes deras vägar norr om Köpmanholm då "Östanå II" gick mot Norrsund. Så gick "Nordan" mot Rådmansö- Östersjö (vilket skall ha tagit väldigt lång tid).

Visserligen fanns det väg ut till Rådmansö och Björkö men den var av dålig kvalitet och det är tveksamt om den ens var farbar under de hårda vinterförhållandena. Så ännu på 1940-talet var båttrafiken viktig för frakterna. Dessutom var det stora restriktioner på lastbilstrafiken under kriget. Att få fram en båt med frakt till Rådmansö och Björkö var viktigt.

Donkeyman har googlat fram medeltemperaturerna denna vinter:
4/12 -1
15/12 -9
31/12 - 6
15/1 - 16
30/1 - 19
15/2 - 10
28/2 - 19
15/3 - 12
31/3 - 3
15/4 +2
30/4 +7.
Och här snackar vi om dygnets medeltemperatur just den dagen. Vilket betyder att nattempen var betydligt lägre och dagtempen något högre.

Donkeyman jobbade i W-bolaget vintern 69/70 och minns mycket väl att då var det i stort sett -20 i en månad från januari till slutet av februari och ändå var det en vinter som statistiskt sett var betydligt "slakare" än krigsvintrarna. 1969 var det isläggning till Vaxholm redan till Lucia. Vid trettonhelgen var det redan problem med trafiken till Husarö och sedan fortsatte det. Och "de som var med" intygar att förhållandena 1942 var värre.

"Blidösund" inledde trafiken först den 13.Maj. Därefter gick man:
Ut Mån, Ons, Lör. In Tis, Tors, Sön

1944
Precis som alla år var det ett långt vinteravbrott i trafiken till norra skärgården.

Mid-April började "Östanå II" gå Norrleden- Norrsund med utresa Tors, Sön och inresa Fre, Mån

"Blidösund" inledde säsongen Lör den 29.April kl 1400. Inresa Mån 1.Maj kl 1630.
Därefter gick turerna ut Ons, Lör. In Tors, Sön

En bit in i maj ökade man till:
ut Mån, Ons, Lör. In Tis, Tors, Sön

Sommarturerna gick:
Ut Tis, Tors, Fre, Lör, Sön.  In Mån, Ons, Fre, Lör, Sön
Nu alternerade "Storskär" på Blidösundet- Simpnäs. Ut Mån, Ons, Fre, Lör Sön. In Tis, Tors, Lör, Sön
Detta upplägg med delning av sommarturlistan mellan "Blidösund" och "Storskär" kom att fortsätta i ungefär 25 år.

Höstturerna blev:
Utresa Mån, Ons, Lör. Inresa Tis, Tors, Sön
W-bolaget hade "Södertörn" utresa Tis, Fre. Inresa Ons, Sön

"Blidösund" var ensam båt till Blidösundet under jul/nyårshelgen. Sista tur gick i trettonhelgen.

Det skulle gå att skriva en hel bok om gamla tiders vintertrafik. Donkeyman intervjuade många gamla skärgårdsbor (inte bara från Blidö) om den saken under sina år på ångbåtarna under 60- och 70-talen. Donkeyman jobbade också själv på W-bolagets ångare under några tunga vintrar. 

En ting som var viktig för Blidö kommun var att man inte bröt is söder om Almvik i Blidösundet. Detta därför att man använde isen som vinterväg. Över den stora isrännan i Norrleden låg en isbro som kunde dras upp på isen när det kom passerande fartyg. Därmed fanns en vintertida vägförbindelse över isen upp till det allmänna vägnätet i Hysingsvik. De som skötte isbron hade en vaktkur ute vid isrännan.

Men det var också vanligt att man for söderut över isen och ned till Ljusterö. Där kunde man ta sig till Linanäs dit man höll ångbåtsförbindelsen i gång i stort sett hela vintrarna. Det var en resa som ofta gjordes med häst och släde eller på skidor. Även om resorna ibland kunde ta lång tid. 

Mauritz Johansson från Bruket som senare var delägare i det nya Blidöbolaget och en av de stora entusiasterna var tidigare hästkörare på Blidö och har berättat om att han körde många lass till och från ångbåtarna när de bara gick till Norrsund eller Almvik. Under kallvintern när trafiken var nedlagd körde han också en hel del över isarna till Waxholmsbåten på Linanäs.

Sedan har det också berättats historier om vintriga skridsko- eller skidturer från Blidö ned till tåget i Österskär. 

De här långvariga vinteruppehållen i trafiken var normala in på 50-talet. Donkeyman känner en dam som föddes 1948 eller -49. Modern reste in med ångbåten för att föda men sedan gick det inte att komma tillbaka. Det gick inte båt på bortåt 2 månader och man ville inte utsätta ett nyfött barn för långa färder över isarna. Alltså fick mor och barn uppehålla sig i Stockholm i över en månad innan man kunde komma hem och visa upp det nya barnet.

1948
Trafiken under 1948 var ungefär lika som under mellankrigstiden. Detta är ett sammandrag.

Under vintermånaderna gick "Waxholm III" ut Norrleden- Elmsta på Tisdag och Fredag 0900. Så gick man tillbaka på Torsdag och Söndag. Men här var det ett litet uppehåll under högvintern.

"Blidösund" började säsongen den 1.Maj och gick sedan ut Onsdag och Lördag samt in Torsdag och Söndag. W-bolaget gick inte på Blidösundet utan man hade enbart turer på Norrleden.

Sommaren gick "Blidösund" ut Tis, Tors, Lör och in Ons, Fre och Sön.
W-bolaget körde "Storskär" ut Mån, Ons, Fre, Lör och Sön samt in in Tis, Tors, Lör och Sön
Så körde W-bolaget dagligen också på Norrleden med "Norrtelje", "Waxholm III" och "Södertörn"

I September blev det mindre med turer igen
"Blidösund" gick ut Mån, Ons, Lör samt in Tis, Tors och Sön
W-bolaget körde "Storskär" genom Norrleden Tis, Tors, Lör och in igen Ons, Fre och Sön
Alltså var "Blidösund" åter enda båt genom Blidösundet

Sent på hösten gick man
"Blidösund" ut Onsdag, Lördag samt in Torsdag och Söndag
"Storskär" genom Norrleden (till Elmsta) ut Tisdag och in Onsdag

Blidösunds trafik upphörde efter Trettondagshelgen

1949
Tidigt på vintern 1949 skedde något som skulle förändra hela trafiken till Blidö. Vägen till Eknö blev färdig och då började W-bolaget köra en Passbåt Eknö- Furusund- Köpmanholm- Norrsund- Almvik.
Första årets passbåt blev "Anna".

Därmed fick Blidö daglig förbindelse året runt med samtrafik till buss och tåg i Norrtälje.
Turerna kom att gå:
Inresa Mån-Fre 0630, Lör 0630+1530, sön 1620
Utresa Mån-Fre 1030, Lör 1030+1710, sön 1750

Det är lätt att tänka sig vilken förändring det innebar att få daglig båt in och ut även om det var en lång resa med båt + buss + tåg.

Båt från Stockholm för godstransport blev den vintern "Waxholm II" med utresa Tisdag och inresa Onsdag. Då gick den Blidösundet- Furusund- Slipen. Samt under isförhållanden Norrleden- Slipen- Norrsund- Almvik (eller så långt ned i Blidösundet man kunde gå).

Genom åren blev det flera av W-bolagets slupar som skötte passbåtstrafiken. Som egentligen inte blev så långvarig. Man började just efter nyår 1949 då vägen till Eknö var färdig. Så blev vägen klar till Furusund december 1953, då lade man ned Eknö och utgick i stället från Furusund. Sedan kom färjorna Furusund- Köpmanholm och Blidö- Yxlan sent 1955 och då lades linjen ned för att ersättas med buss som följde med färjorna och gick ut på öarna.

I November 1949 gick "Blidösund" på grund vid Lervik och sjönk vid Trälhavsgrunden. Men denna händelse ägnas ett eget kapitel.

Nästa avsnitt - i morgen. Del 6 Haveriet










lördag 7 december 2019

Blidösunds historia - 4. Trettiotalet


Trettiotalet har varit skildrat som ångbåtarnas "guldålder". Vilket nog har sin riktighet. Men ser vi till "Blidösund" så var det ungefär samma trafikupplägg både på 20- och 30-talen. Med en stor skillnad. Turerna till Köpmanholm/ Furusund/ Slipen- Hysingsvik reducerades. Donkeyman tror att de resande och frakterna från Köpmanholm, Furusund och Slipen hade reducerats i och med att W-bolaget koncentrerat sin trafik genom Norrleden. Ofta samma dagar/tider som Blidösund passerade Blidösundet. Vilket givetvis gav snabbare restider än omvägen genom Blidösundet.

Samtidigt hade Länna och Hysingsvik kommit i ett mer centralt läge genom vägutbyggnad. Detta hade skapat busstrafik mot Norrtälje och tåget. Det var ju långt att resa genom Blidösundet mot Stockholm. Dessutom hade antagligen lastbilstrafiken reducerat frakterna från Hysingsvik och Länna.

1933
"Blidösund" började sin trafik till Påskveckan.
Första turerna gick ut Blidösundet- Norrsund
Onsdag ut, Torsdag in. Påskdagen ut 0840, Annandagen in 1700.

Därefter gick man ut till Norrsund Onsdag, Lördag. In Torsdag, Söndag.
Turerna Ons/Tors gick vidare till/från Hysingsvik

Lite längre fram på våren blev det fler turer:
Till Norrsund: Ut Ons, Fre, Lör, Sön. In Tors, Lör, Sön (blindtur in lördag natt)
Vidare till Hysingsvik: ut Ons, in Tors

Sommarturerna:
Till Norrsund: M-L 1510, Sön 0840. In M-L 0545, Sön 1745.
Vidare till Hysingsvik:  Onsdagar, in Tors

Hösten:
Till Norrsund: Måndag, Onsdag, Lördag. In Tisdag, Torsdag, Söndag
Vidare till Hysingsvik. Onsdag och inresa Torsdag

Samma trafikupplägg fortsatte helt fram till julhelgen. Sedan kom ett antal turer enbart till Norrsund.
Sista tur till Stockholm gick Söndagen 7.Januari kl 1430.

1936
Det var samma trafik som i 1933. Men detta var sista året som man trafikerade Hysingsvik. Från 1937 gick turerna enbart till Blidösundet- Norrsund.

1938
I mitten på mars inledde "Waxholm III" trafiken till Norra Skärgården med turer Norrleden- Norrsund- Marum. Turerna gick Mån, Ons, Lör. In Tis, Tors, Sön

"Blidösund" inledde seglationen till Påsk och gick då Blidösundet- Norrsund med utturer M, O, L. In Ti, To, Sön
"Waxholm III" slopade då anlöpet av Norrsund på vägen till Marum.

Blidösunds sommarturer: Ut M-L, S In M-L, S

Hösten trafikerades: Ut M, O, L. In Ti, To, S.

Sista turerna gick efter trettonhelgen

Nösta avsnitt i morgen - Del 5 Förtiotalet

fredag 6 december 2019

Blidösunds historia - 3. Tjugotalet


Studerar vi trafiken under 1920-talet så är den i stort sett lika vilket år man än ser på. Donkeyman ger två exempel men oavsett vilket år man skulle välja så är det nog så lika. Vi kan också se att både "Blidösund" och Waxhlmsbolaget kör glesare trafik än man gjorde före kriget. I stället delar Waxholmsbolaget och Blidöbolaget på trafiken.

1922
Trafiken började till Påskhelgen. Södra delen av Blidösundet var avlyst så man gick Norrleden- Norrsund. Första utresa Skärtorsdag 12.April 1000.

Efter Påsk blev det andra vägen Blidösundet- Furusund- Slipen.
Turerna gick ut Ons och Lör. In Tors och Sön.

När man kom in i Maj började man gå på Hysingsvik och ökade trafiken. Då gick turerna:
Hysingsvik ut Ons, Fre, Sön. In Tors, Lör, Sön. Samt enbart till Norrsund Ut Mån, In Tis

Sommaren innebar tätare trafik:
Hysingsvik ut Tis, Tors, Lör. In Ons, Fre, Sön
Norrsund dessutom ut Mån, Fre. In Mån, Lör

W-bolaget körde med flera fartyg både Blidösundet och Norrleden
"Norrtelje" gick Norrleden- Norrtelje fram och åter dagligen
"Rex" gick Norrleden- Norrtelje tre gånger i veckan
"Östanå III" gick Blidösundet- Grisslehamn ett par gånger i veckan
"Waxholm III" gick Blidösundet- Öregrund ett par gånger i veckan
"Blidö" gick Norrleden- Fredrikslund två gånger i veckan
"Waxholm III" och "Östanå III" delade också på trafiken till Arholma och Simpnäs

Efter sommaren gick "Blidösund"
Hysingsvik ut Onsdag, Lördag   in Torsdag, Söndag
Norrsund dessutom ut Måndag in Tisdag

W-bolaget körde med "Östanå III" till Singö, "Rex" till Norrtelje, "Blidö" till Fredrikslund alla genom Norrleden. Alltså var "Blidösund" ensamma på Blidösundet hela hösten.

Sista turen för säsongen gick direkt efter Nyår.

1928
Seglationen började till Blidösundet- Slipen på Skärtorsdag 7.April kl 1000 och åter Påskafton kl 0620. Nästa tur ut var Påskdagen kl 0820 och åter 1430.

Sedan körde man ut Ons, Lör kl 1100. In Tors 0620, Sön 1500

I slutet av april bytte man till utresa Tisdag och Fredag. Inresa Onsdag och Lördag. Samt tur och retur på Söndagar men endast till Norrsund. I mitten på maj förlängdes turerna Ons, Lör till Hysingsvik.

Sommaren innebar täta turer igen.
Till Norrsund M-L kl 1515. Sön kl 0830. In Mån- Lör 0545. Sön 1730.
Vidare till Hysingsvik Tis, Tors, Lör. In Ons, Fre. (Blindtur in Lör natt)

W-bolaget körde med
"Södertörn" Norrleden- Öregrund  ut Ti To L, in Ons, Fre, Sön
"Waxholm III" Norrleden- Arholma dagligen
"Östhammar II" Norrleden- Östhammar 2 ggr/ vecka

Hösten gick turerna
Hysingsvik ut Ons, Lör. in Tors, Sön.
Enbart Norrsund ut Mån in Tis
Även nu var "Blidösund" enda båt på Blidösundet.

Blidösund avslutade seglationen vid nyår.
Utresa Nyårsafton 1000, Intur 2.Jan 0700

En intressant iakttagelse om man studerar skärgårdstrafiken i stort så har nu Söndag kväll tagit över som intur från Måndag morgon. På i princip alla linjer. Vilket måste betyda att antalet sommargäster har ökat och behovet av inturer på Söndagen har kommit.

Spritsmuggling
På denna tid var det en stor näring ute i skärgårdarna att smuggla Estnisk sprit till Sverige. Många historier berättas om en "katt och råtta- lek" mellan smugglare och tullare. Smugglarna blev med tiden legendariska. En av de mest kända från "vår" del av skärgården var Uno Österman från Gräskö. Spriten kom med Estniska lastfartyg och hämtades utanför gränsen av smugglarnas snabba motorbåtar. Den var förpackad i så kallade "negerpojkar", det vill säga rektangulärt formade mattsvarta 10-liters plåtdunkar som inte gav reflexer och som lätt kunde staplas.

Vad har då detta med "Blidösund" att göra. Jo - det fanns många transortvägar in till köparna i Stockholm. En av dessa var med just "Blidösund". Det gick till så att eldarna skyfflade över kolet till akterkant av kolboxarna. Så lastade man "negerpojkar" mot kolboxens förliga skott varefter man skyfflade över kolet igen. Vid drift tog man ju ut kolet i akterdelen av boxen. Donkeyman hörde under sin tid många historier om hur spritpolisen bevakade fartyget och sökte igenom det men man gick aldrig ned i kolboxarna.

Added:
En läsare skriver att hemligheten kring var den Estniska spriten förvarades måste ha varit väl bevarad. Donkeyman fick i början av 70- talet höra denna och många andra historier från sådana som "var med" när det begav sig. Kom just på en annan historia som är ganska kul. Men svårt att återge Roslagsmålet i skrift

Berättare: "Så var det Fö´rbudsomröstning. Å éla ´hön rösta ja.
 Lyssnare: "Men vad säger du, röstade alla ja.
Berättare: "Jo, álva ´´hön var lä´sare, å álva ´h´ön var smugglare. 
(Läsare = frikyrklig) 

Nästa avsnitt i morgen. Del 4. Trettiotalet




torsdag 5 december 2019

Blidösunds historia - 2. första världskriget

1914 startade man med samma trafik som 1913. Med den skillnaden att "Blidösund II" hade slopats.

Blidösund II är värd att offra några rader på. Den var byggd 1884 för trafik Sthlm- Lidingö. År 1905 såldes den till den trafik som sedan blev Tortraden. 1911 kom den till Blidösundsbolaget. Nästa station efter en tids uppläggning blev ombyggnad till bogserbåt. Detta gjordes vid Högmarsö varv. Sedan hade båten många ägare, i huvudsak på Norrlandskusten. En av de mer kända var Wirens i Piteå. 1936 var det ny ombyggnad, denna gång motoriserades den och blev ett litet lastfartyg men redan 1938 förliste fartyget efter ett maskinhaveri. Året efter skrotades vraket.

Trafiken under kriget Man började 1914 med samma trafikupplägg som 2013. Kriget bröt inte ut förrän i början av Augusti och det tog ännu en tid innan det påverkade det Svenska samhället. Men ju längre det varade, ju större blev kolbristen och desto mer reducerades trafiken.

Donkeyman konstaterar att härifrån och ända till 1960 blev det en trafikuppdelning mellan "Blidösund" och Waxholmsbolaget där "Blidösund" var huvudförbindelsen till Blidösundet och W-bolaget huvudförbindelsen till Norrleden. Bortsett från sommartrafiken där W-bolaget förstärkte Blidösundet. I verkligheten förekom det en samordning av turerna som kanske inte var helt officiell. Men Blidösund hade bara trafiksäsong från senvintern till trettonhelgen. I den mån det gick båtar under vintern så var det W-bolaget som svarade för detta. Men denna trafik var subventionerad medan Blidösundsbolaget inte hade subvention.

Härifrån och ut genom kriget minskade antalet turer kontinuerligt för bägge bolag. Något som inte bara kan skyllas bränslebristen. Det generella resandet gick också ned. Turister och sommargäster lyste med sin frånvaro och det berättas att många packade ihop och flyttade omedelbart tillbaka till staden vid krigsutbrottet. Något som belyses av denna dialog ombord på ss "Waxholm" vid Höganäs brygga:

Styrman: Skall frun redan flytta tillbaka till staden ?
Frun: Ja, det står i tidningen att Tyskarna har lagt minor utanför Höganäs.
Styrman: Det måste i så fall vara Höganäs i Skåne.
Frun: ?.?.?.

År 1918
Detta var sista krigsåret och reduceringarna hade slagit fullt igenom.

"Blidösund" började sin trafik lördag den 13.April med avgång till Blidösundet- Slipen kl 1000. Åter Måndag 15. kl 0700. Nästa utresa Onsdag 17. kl 1000 med retur Tors 0700.

Waxholmsbolaget körde med "William Lindberg" genom Norrleden och till Marum. Den andra båt som gick norröver var "Östanå II" men den vände redan vid Östanå.

Aprilturerna därefter blev
Utresa Onsdag 1000, Lördag 1000. Inresa Torsdag 0700, Måndag 0700

W-bolaget hade "William Lindberg" till Norrleden- Elmsta. Ut Tors, Sön. In Tis, Fre. Dessutom gick "Waxholm I" Norrleden- Norrtelje Ut Tis, In Tors

Mitten av maj
Utresa till Hysingsvik Tis, Tors. In Ons, Fre. Samt enbart Norrsund tur och retur Söndag

W-bolaget körde "Blidö" genom Norrleden till Fredrikslund ut Tis, Fre. in Tors, Sön. Man hade också "Waxholm III" till Norrleden- Grisslehamn  Ut Tors, Sön  In  Tis, Fre

Sommaren
"Blidösund" gick ut till Norrsund Mån, Ons, Fre, Lör, Sön. In Mån, Tis, Tors, Lör. Turen gick vidare till Hysingsvik Ons, Lör och in Mån, Tors.

Värt att notera att man inte ens i högsommaren denna sista krigssommar hade någon intur på Söndagar.

W-bolaget körde med "Waxholm III" till Grisslehamn och "Blidö" till Fredrikslund. Dessa saxade turer var annan dag genom Blidösundet. Så gick "Norrtelje" dagligen Norrleden- Norrtelje. Plus turer med "Östhammar II" som kom 2 ggr/ vecka.

Senhösten
När sommaren var över reducerades trafiken högst avsevärt.
"Blidösund" gick ut till Blidösundet- Hysingsvik Onsdag och Lördag. In Måndag och Torsdag.

Waxholmsbolaget körde
"William Lindberg" till Norrleden- Grisslehamn  ut Tisdag, in Onsdag
"Blidö" till Norrleden- Fredrikslund ut Fredag, in Söndag
"Rex" till Norrleden- Norrtelje ut Onsdag, Lördag, in Måndag, Torsdag

"Blidösund" slutade seglationen den 2. Januari 1919

Nästa avsnitt - i morgen. Del 3 - Tjugotalet

onsdag 4 december 2019

Blidösunds historia - 1. De första åren

Inledning
Denna serie med Blidösunds historia skall inte skapa någon fullständig historik. Däremot kommer man att få reda på hur fartygets trafik har utvecklats genom åren. Samtidigt skall Donkeyman lyfta fram en del intressanta ting från fartygets historia.

Förspelet
Som alla har läst så rasade det så kallade "Blidökriget", det vill säga konkurrensen mellan Blidösund och Waxholmsbolaget under 1911 och i mindre utsträckning några år till. Vilket skedde till stor glädje för Stockholmspressen som följde händelserna. Men det som inte är lika allmänt känt är att parterna ganska snart kom till en samexistens som i verkligheten innebar att ångfartyget "Blidösund" och Ångfartygs AB Stockholm- Blidösund kom att utgöra huvudförbindelsen mellan Stockholm och Blidösundet i nästan 50 år. Medan Waxholmsbolaget blev huvuudförbindelse mellan Stockholm och Norrleden.

Det hela tog sin början den 10.Maj 1910 när Ångfartygs AB Stockholm- Blidösund tecknade kontrakt med Eriksbergs Mek Verkstad i Göteborg att bygga en ångare som skulle levereras senast den 1.April 1911. Avtalat pris var 128.000 kronor.

Fartyget skulle bli en syster till de tidigare levererade "Tor I" (sedan "Kanholmen") och "Sandhamns Express" (sedan "Norrskär"). Den nya ångaren skulle få namnet "Blidösund". Den skulle byggas så som Sandhamns Express hade varit beställd, dvs med bryggan på övre däck framför matsalen. Under byggnationen ändrades Sandhamns Express så att man byggde styrhytten på båtdäck (="på taket") så som det var byggt på "Tor I". Därmed fick man plats för två matsalsbord till. Vilket kanske beror på att det var större koncentration av så kallat "fint folk" som reste med de två systrarna. "Blidösund" var byggd för att bli en "bondbåt" av och för invånarna i Blidö kommun.

Till skillnad från systrarna byggdes däremot "Blidösund med salongerna på övre däck sammanbyggda vilket inte var vanligt på den tiden. Det vanliga var nämligen ett "blåshål" mellan trapphuset och matsalen. Så som "Norrskär" ser ut än i dag.

Nedanstående annons var införd i alla dagstidningar den 23. Februari 1911.



Detta var väl så nära en krigsförklaring man kunde komma. Blidö kommun förklarade helt enkelt krig mot det mäktiga Waxholmsbolaget.

Samma dag kommenterar tidningen så här på redaktionell plats.



MEN ...... det man inte diskuterade var att de nästa 50 åren skulle det vara just Blidö kommun som avgjorde om isbrytning skulle tillåtas i Blidösundet söder om Almvik. Det vill säga - Blidö kommun varskodde Länsstyrelsen om att förbjuda eller tillåta isbrytning. Därför att man önskade använda isen som färdväg inte bara mot Yxlan men också söderut mot Ljusterö. Det var ett beslut man inte kunde ta på egen nivå eftersom vi talar om en allmän farled. Men det är en annan historia som Donkeyman skall återkomma till längre fram.

Hur som helst ..... Två dagar senare kom denna insändare:




Går vi så fram till den 2.Mars var denna notis införd ....

3


Dagen efter, den 3 Mars hade "Blidösund" sin provtur i Göteborg. Eriksbergs Mek Verkstad levererade därmed sin 4:e ångare till Stockholms skärgård på några få år. "Tor I" (senare Kanholmen), "Sandhamns Express" (senare Norrskär), "Brevik" (senare "Express II" och ännu senare "Waxholm") samt "Blidösund".

Vid provturen var verkstadens chef Oskar Flobeck befälhavare. Turen skedde med ett 30-tal inbjudna gäster. Kontraktet krävde 13 knop och 380 indikerade hästkrafter. Vid normal gång uppnåddes 13,52 knop och vid forcering uppnådde man 14 knop och 580 hk.

Ångaren överlämnades till rederiet och befälet övertogs av kapten Eriksson som tidigare varit 1:e styrman på Norrlandsångaren "Oskar II". Fartyget avseglade till Stockholm dagen efter och anlände till Pontonbryggan vid Slussen den 7. Mars. Från samma plats utgick bland annat Sandhamnsbåtarna. Man hade tagit natthamn i Helsingborg och Simrishamn på vägen runt kusten.

Torsdag den 9. Mars gjorde man en specialresa tur och retur Blidö.

Premiärturen avgick Fredagen den 10. Mars klockan 1400. Man gick Stockholm- Blidösundet- Köpmanholm- Furusund. Returen avgick nästa dag Lördag den 11.Mars klockan 0600. Nästa tur gick Söndagen den 12.Mars då man gick tur och retur med utresa kl 0900 och retur kl 1500.

Planen var att linjen skulle fortsätta till Furusunds Slip (Högmarsö) och Hysingsvik men det var fortfarande isläggning i den delen av skärgården. Isbrytning skulle ödelägga isvägarna.

Nästa vecka utsträckte man turerna till Slipen då gick man ut Torsdag kl 1200 och åter Fredag 0700 samt tur och retur Söndag med utresa kl 0900 och retur kl 1600.

Sedan fortsatte man programmet med utresa Tisdag och Torsdag 1200 samt Lördag 0900. Retur gick Onsdag och Fredag kl 0700 samt Söndag kl 1500.

Konkurrensen från Waxholmsbolaget bestod av "Waxholm III" som gick ut Norrleden till Björkö Tis, Tors och Sön. In gick man Ons, Fre och Sön.

Den 10.April bytte "Blidösund" kajplats till Strandvägen. Detta var båtens fasta kajplats så länge den fortsatte att gå i den ursprungliga trafiken, det vill säga fram till och med 1960. Men ända in i Första Världskriget började man säsongen från Pontonbryggan och flyttade till Strandvägen när våren kom.

Donkeyman är inte bara ångbåtsentusiast, han älskar också Bandy och fick under sommaren bekräftat det som han misstänkt tidigare. Detta genom en nyutkommen Bandyhistorisk bok. Nybroviken var som bekant en populär skridskobana där man inta bara hade "Allmänhetens åkning" med musik från en musikpaviljong, man spelade också Bandy där. Men i den boken framgår att det var inte önskvärt med båttrafik i närheten av Nybroviken eftersom detta skulle ödelägga isen och skridskobanan.

Under 1910-talet anslöts fler och fler fastigheter på Östermalm till avloppsledningar ut i Nybroviken och då steg vattentemperaturen så att med tiden tvingades man att överge den populära skridskobanan därför att man inte längre kunde hålla skridskois som tidigare. Men 1911 och några år framöver tilläts inte "Blidösund" att bedriva trafik från Strandvägen så länge som skridskobanan var användbar och då var Pontonbryggan reservkajplats.

Från slutet av April började man gå helt in till Hysingsvik. Då gick turerna med utresa Tis och Tors klockan 1400 samt Söndag 0900. Inresa Onsdag och Fredag 0600 samt Söndag 1600.

Waxholmsbolaget å sin sida körde då med "Waxholm III" Sthlm- Blidösundet- Grisslehamn. Ut Tis och Lör, in Tors och Sön. I Norrleden alternerade Norrtelje och Rex och erbjöd därmed daglig trafik.

Varför Hysingsvik
Blidösundet var självfallet kärnan i trafikområdet men Köpmanholm, Furusund och Slipen var platser med stor befolkning och därmed stort trafikunderlag. Hysingsvik erbjöd goda fraktmöjligheter och kommunikationer från ett stort omland inom Länna kommun. Framför allt var frakterna särdeles betydelsefulla. Alternativet för de som bodde i Länna var Waxholmsbåt från Bergshamra eller tåg i Norrtälje. Dessutom fanns det kvarn i Hysingsvik vilket var betydelsefullt för Blidös lantbrukare.

Sommartrafiken blev minst sagt intensiv. Man gick ut Måndag- Lördag 1520 och Söndag 0900. Intur kördes Måndag- Lördag 0445 samt Söndag 1645. Detta innebar alltså blindtur Hysingsvik- Sthlm på Lördag natt och blindtur ut igen på Söndag natt. Totalt 8 gånger fram och åter var vecka.

Waxholmsbolaget körde
"Waxholm III" Sthlm- Blidösundet- Arholma dagligen efter motsvarande upplägg som "Blidösund"
"Norrtelje" och "Rex" gick daglig trafik Sthlm- Norrleden- Norrtelje. Norrtelje utgick från Sthlm och "Rex" från Norrtelje. Bägge gick tur och retur var dag.

Men Blidösundsbolaget satte också en andra båt i trafik under sommaren. Det var "Blidösund II". Den hade trafik till Blidö utsida, Söderöra, Norröra och Västernäs på Rådmansö.
Utresa från Sthlm Tors och Lör 1430. Retur till Sthlm Ons eftermiddag och Fredag morgon.
Men också turer med korrespondens till "Blidösund" med båtbyte i Wagnsunda
Utresa Tors och Söndag. Inresa Söndag och Måndag
På Onsdagar gick man dessutom tidig morgon Wagnsunda- Norrtelje och retur på eftermiddagen Norrtelje- Stockholm.

Konkurrensen
Waxholmsbolaget annonserade tidigt med reducerade priser Sthlm- Blidösundet.
Vardagar 25 öre, söndagar 75 öre för enkel resa.
Dessutom sålde man kuponghäften för 5 kronor som innehöll 20 kuponger. Den som köpte ett kuponghäfte kunde dessutom fraktfritt medföra sin "landsflyttning" (vilket normalt var omfattande bohag).

Blidöbolaget satte däremot inte ned sina priser. Men på den tiden hade skärgårdsbåtarna två klasser. 1:a klass gav tillträde till övre däck och matsalen medan 2:a klassresande måste hålla sig till huvuddäcket och försalongen. Blidösund införde en 3:e klass som gav samma tillträde som 2:a klass men skillnaden var att enbart den som var mantalsskriven i Blidö kommun kunde köpa de billiga 3:e klassbiljetterna.

När hösten kom reducerades turerna. "Blidösund" kom att gå ut Ti, To, L kl 1200 samt in O, F kl 0600 och Sön kl 1500.

Waxholmsbolaget ställde upp med "Waxholm III" som gick till Blidösundet- Grisslehamn. Utresa Tis och Lör. Inresa Tors och Sön. Samtidigt alternerade "Rex" och "Norrtelje" på Norrleden- Norrtälje med tillsammans en ut och en inresa dagligen.

Helt på slutet av året ändrade "Blidösund" trafiken till att gå utresa O, F, S och inresa Ti, To, L. Detta är en intressant ting. Studerar man ångbåtstrafiken under 10- och 20-talen så var det vanligt att man under lågtrafiksäsong på de långa linjerna prioriterade inturer till Stockholm på Måndag morgon i stället för Söndag kväll. Självfallet var det så att när det blev kallt i vattnet fanns det inte några sommargäster kvar på öarna med behov av att åka till staden på Söndag.

Däremot var det stora mängder med frakt in till Sthlm på måndag morgon och de skärgårdsbor som skulle in till staden hade inte någon glädje av att komma in söndag kväll. De skulle uträtta ärenden och var mer betjänta av att komma in Måndag förmiddag. Dessutom var det vanligt att få sova över på båten mellan Måndag och Tisdag för att resa tillbaka på Tisdagen. Antagligen erbjöd man samma service på Blidösund denna höst fast då var det natten Tis-Ons som var övernattning.

"Blidösund"s trafik år 1911 upphörde Söndagen den 27. December.

År 1912
Trafiken startade Torsdagen den 21.Mars. Då gick man ut Norrleden och ned Blidösundet till Almvik klockan 1200. Återresa Fredag klockan 0700. Ny utresa på Söndag 0840 med retur 1400.

När vintervägen inte längre behövdes gick man i stället Blidösundet- Furusund- Slipen. Samt förlängde till Hysingsvik så snart isläget tillät. Sedan fortsatte man med i stort sett samma trafik som 1911. Samma som då, man började från Pontonbryggan och skiftade över till Strandvägen när det blev lite varmare i vattnet. Alla har väl hört Povel Ramels låt som började: "När farmor åkte skridskor på Nybrovikens is". Det var lite kul att få detta bekräftat i en Bandyhistorisk bok.

"Blidösund II" fortsatte också med sina turer. Till Blidö utsida och Norröra under sommaren. Men turerna till Västernäs och Norrtälje hade slopats. Nu gick man från Sthlm Tors och Lör kl 1400 Sön och Tis mötte man "Blidösund" vid Vagnsunda. Inturer helt till Sthlm var det Ons 1700 och Fre 0430. Sön 1630 och Mån 0430 gick man bara till Vagnsunda där man mötte "Blidösund" på intur.

Blidösunds trafik upphörde även detta år i mellandagarna.

År 1913
Påskhelgen inträffade mitt i Mars och "Blidösund" startade då upp med turer till Blidösundet och Slipen. När isläget tillät förlängde man turerna till Hysingsvik. Man följde åter ungefär samma schema som 1911 och 1912. Det tycks som om man hade funnit ett lämpligt trafikprogram.

Sommarens turer med "Blidösund II" fortsatte också med ungefär samma mönster som 1912 bortsett från att båtbytet hade flyttats till Glyxnäs.

Detta år upphörde trafiken till Julhelgen.

Nästa avsnitt i morgon - Del 2 Första världskriget

tisdag 3 december 2019

Tisdagen den 30 nov

INFORMATION:
Detta är sista arbetsdagen för säsongen 1954. Nu lägger vi tillbaka dagboken på hyllan. Men Donkeyman har samlat material som skall återges var dag under ungefär en vecka framöver innan denna Blogg stänger. Det gäller en sammanställning av Blidösunds historia med information som säkert intresserar läsarna. Extramaterialet publiceras från och med i morgon. Häng med ..................

Däremot stänger vi avdelningarna "Vädret" och "Dagens händelser" i och med denna dag.

Dagbok: 
Spänt upp pressening som skiljenivå från skorstenen och ovanför maskinen. Spänt upp pressening för att täcka vevgropen. Oljat in maskinen. Gjort ren och smort in durkarna. Tagit in telefon och belysningsledning från land. Lagt ned skorstenslocket tätt samt en del avslutningsarbeten.

Anställning upphör. Ny anställning börjar måndagen den 28 mars.

Kommentar:
Detta är sista arbetsdagen för Mäster år 1954. När han återkommer våren 1955 är mycket av de "tunga" jobben klara. Huvudmaskin är färdig bortsett från buntlagret som är på omgjutning och som skall skavas in och sättas an. Allt av pumpar kopplat till maskin är klara. Pannan är klar, bortsett från att pannarmaturen skall slipas in. Så kvarstår överhalning av en del kringutrustning som donkeypump, cirkulationspump och lysmaskin. Men sammantaget är detta mycket mindre med jobb än som har gjorts på hösten.

När det gäller fartygets status så är det nu kallupplagt och kommer att klara även en kall vinter. Bottenventilerna är isolerade, vidare så är det tre stängda nivåer som skall hindra kalluft att tränga ned. I höjd med durkarna är det tätt nedöver, så har man spärrat kallras genom att ordna ännu en nivå just ovan maskin. Slutligen är allt av luftspalter, ventilatorer och andra luftintag utifrån stängda. Allt detta gör att det blir sjövattentemperatur under durkarna och strax under på maskinnivå. Därmed är frysning omöjlig.

Det framgår inte hur många man som är med helt till slutet. Eldaren har ju redan slutat och vi kan nog anta att några av däcksfolket också har gått hem. Förmodligen är det Blidöborna som är kvar till slut och nu skall de hem. En gissning är att de har tagit kort dag och reser med "Rödlöga" klockan 1000. Alternativet är att ta tåget 0725 från Östra Station i morgon och sedan buss till Furusund och "Måsen" hem.

Under säsongen har man gjort 47 tur- och returresor Sthlm- Söderöra och 28 st tur- och retur Norrsund. Det vill säga totalt 75 tur- och returresor till Blidösundet. Under tidig sommar när det är som mest gods använda man si så där 7 timmar för en enkelresa. Under expressresorna på måndag morgon gick man på ungefär 4 timmar från Norrsund.

Dagboken omfattar totalt sett 244 dagar.

Vädret:
Mulet och regn, tillfälligt uppehåll på dagen, Milt (5)

Dagens händelser:
Även i dag finns ett antal reportage från alla haverier och räddningsoperationer som ägt rum under orkanen. Men för "Los Angeles" har situationen förvärrats då branden brutit ut igen.


Vädret skall förvärras igen och England skall få ta emot nya häftiga stormar denna vecka. Samt skyfall.


Telefonkiosker fanns överallt landet runt på den här tiden. Både televerkets egna men också privata inne i butiker eller på företag.


Så tar vi en sista sjöfartsnyhet. "Naboland" är nu på hemväg från Turkiet. Man skall fälla en krans där man kolliderade med den Turkiska u-båten som ledde till att 81 Turkiska flottister dog.


Då som nu var tips en stor grej i pressen. Så vi tar del av Svenska Dagbladets tips till helgen.


Dagens sista tidsbild från 1954 blir "Dagens Brisco" för denna tisdag den sista November. Det blir över huvud taget den sista tidsbilden i denna blogg. För i dag låser gubbarna båten för vintern och Donkeyman lägger upp dagboken i hyllan.




måndag 2 december 2019

Måndagen den 29 nov

INFORMATION:
I morgon är det den 30.Nov 1954 när allt är färdigt och gubbarna låser igen båten för vintern. Donkeyman kommer att ställa tillbaka dagboken i hyllan och avsluta dagboksreferaten. Men det kommer ungefär en vecka till med högintressant material från "Blidösund"s histora.

Häng med .................

Dagbok: 
Städat upp på mellandäck och strukit däcket med cuprinol. Gjort i ordning två st kranar. Tagit loss tanklocket i kök. Isolerat bottenventilerna, lagt durkarna tätt samt täckt igen hål i durkplåt samt mellan durkplåt och skrov för att hindra kallras under vintern.

Kommentar:
Det står inte något om hur Mäster har isolerat bottenventilerna. I gamla tider var det vanligt att linda och täcka dem med tomma kolsäckar samt täcka över det hela med något isolerande material. Allt för att hindra frysning under vintern. Dessutom var det viktigt att durkplåtarna låg tätt och att alla öppningar nedåt var täckta med något. Därmed kunde man stänga in luft under durkarna, luft som sedan hölls varm nedifrån av sjövattnet.

När man strukit däcket med cuprinol har man också lagt ut "landgångar" genom mellandäcket för att detta tar tid att torka. Den sysslan är bland de allra sista man gör innan man stänger för vintern.

Donkeyman har ju hela året rapporterat om tidtabellerna inte bara för "Blidösund" och "Blidö-Expressen" utan också om Waxholmsbolaget. Eftersom höstrustningen nästan är klar och gubbarna låser båten för vintern skall han rapportera om hur Waxholmsbolaget skulle köra resten av året.

Pendelbåten Furusund- Köpmanholm- Norrsund- Almvik. Anslutning till buss mot Norrtelje och därifrån tåg till Stockholm. Körs av "Måsen"
Från Almvik  Mån- Lör 0640 (0745-buss, 0935-tåg), Ons+Lör 1630 (1715-buss, 1940-tåg, Söndagar 1600 (1750-buss, 1912-tåg)
Från Furusund Mån-Lör 0725-tåg, 0920-buss, Ons+Lör 1415-tåg, 1640-buss, Sön 1740 ingen anslutning

Stockholmsbåtarna
"Rödlöga". Sthlm- Blidösundet- Norrsund  Tis 1000, Norrsund- Blidösundet- Sthlm Tis 1400
"Storskär". Shlm- Blidösundet- Slipen Tors 1200. Slipen- Blidösundet- Shlm Fre 0700
"Rödlöga". Sthlm- Blidösundet- Slipen Lör 1345. Slipen- Blidösundet- Sthlm Sön 1525

De här turerna skulle man köra till mitten av December. Då ersatte man "Rödlöga" med "Storskär" men samma program fortsatte över Trettonhelgen. Dock med gångdagar lite förskjutna beroende på vad som var helgdagar och inte.

Vädret:
Mulet och disigt, Allmänt regn, Blidväder

Dagens händelser:
Orkanen har spaknat något sedan i går men det är bara en tillfällig lättnad. Den skall ta fart igen nästan omgående. Så dagens tidning är fylld med fler reportage om stormens raseri.


Fortfarande gick de stora Amerikabåtarna. Att flyga "over there" var prismässigt inte något för "vanligt" folk.


Så avslutar vi måndagen med en liten text om gränshandeln mellan Sverige och Norge som har stor omfattning.


söndag 1 december 2019

Söndagen den 28 nov

INFORMATION:
Nu är det bara ett par dagar kvar till den 30.Nov när allt är färdigt och gubbarna låser igen båten för vintern. Donkeyman kommer att ställa tillbaka dagboken i hyllan och avsluta dagboksreferaten. Men det kommer ungefär en vecka till med högintressant material från "Blidösund"s histora.

Häng med .................

Dagbok:

Kommentar:

Vädret:
Mulet och regn eller snöblandat regn, oförändrad temperatur (2)

Dagens händelser:
Hela första sidan i dagens tidning har vad man kallar "krigsrubriker". Orkanen som rasar i Nordatlanten sedan 3 dagar är den värsta sedan 1919 och för närvarande är 20 fartyg i sjönöd. Ett fyrskepp har kastats upp på en sandbank. 7 man är instängda och går inte att undsätta. Men det är inte bara på sjön det är dramatiska förhållanden. I stora delar av England är hela samhället stängt. Elström, Gas, Trafik, Järnvägar och mycket annat har slutat fungera. Stora översvämningar råder och skadorna är gigantiska. Donkeyman visar ett litet collage av reportage, men det fanns mycket mer att läsa denna dag.



Kol och koks var fortfarande en av huvudkällorna till uppvärmning i Stockholm. Värtagasverket var på ett sätt en centralpunkt för koldistributionen i distriktet. Samtidigt som man producerade stadsgas till både Stockholm och grannkommunerna.



Svenska flottans fartyg "Älvsnabben" har nått Valencia på sin jorden runtresa. Och självfallet måste tidningen ha ett foto av ett par flottister som "fyndar".



Nu har man schaktat väck en stor del av Brunkebergsåsen för att gräva ned nya tunnelbanan, dra fram Sveavägen, Hamngatan och Klarabergsgatan i nya och lägre lägen. Ändå har man en grop som är gigantisk och 15 meter djup. Den så kallade "Riksgropen". Donkeyman minns mycket väl hur trafiken och fotgängarna gick på provisoriska broar över gropen.



Donkeyman avslutar denna söndag med att rapportera ställningen i de två högsta divisionerna i den Engelska Fotbollen.